biodrivmedel
Många miljöfrågor och tekniska lösningar som kan bidra till att lösa problemen omgärdas av mycket myter och halvsanningar. På senare år har etanolbränslet drabbats hårt av detta. Medan etanolbilen var en sällsynt företeelse på vägarna riktades ingen kritik mot vare sig bilarna eller bränslet E85. De artiklar som förekom var ofta i form av kuriosa vid sidan om gasbilarna som då var dominerande bland bilar drivna av alternativa bränslen. Idag är artiklarna många och ofta kritiska. Kritiken från bilföretag har dock tystnat i takt med att de introducerat egna modeller. Den allra första etanolbilen i Sverige var egentligen Ford Taurus, men Ford Focus brukar ändå räknas som pionjärbilen. Ford Focus lanserades som modell 1998 och introducerades 2001 som etanolbil med tilläggsnamnet "flexifuel". Sedan dess har åtskilliga modeller lanserats från en rad märken och totalt finns det nu 35 olika etanolmodeller i 50 olika karossutföranden att välja på. Totalt har det sålts cirka 230 000 fabriksfärdiga etanolbilar sedan introduktionen.
Drivmedeletanolens historia sträcker sig ända tillbaka till bilens barndom. Då var konkurrensen stor mellan olika drivmedel. Kampen stod framför allt mellan olika bensinblandningar och etanol. En av de som förordade etanol var bilpionjären Henry Ford. En av bensinens nackdelar var problem med motorknackningar. Man upptäckte att detta problem försvann om man tillsatte en blyförening till bensinen. Myndigheter och hälsoorganistioner runt om i världen var mycket tveksamma till blyad bensin, då man ända sedan romartiden visste att bly är giftigt. Man tillsatte en rad utredningar i USA kring blyad bensin, bekostade av företag med intresse i bensinbranchen, vilka visade att blyad bensin inte var hälsovådligt. Med tiden konkurrerades etanolen ut av den blyade bensinen, helt enkelt för att bensinen var billigare. På sjuttiotalet visade studier att djur i städer dog av blyförgiftning och att barn som utsatts för blyföroreningar presterade sämre i skolan. Resultatet blev att blyad bensin förbjöds. I Sverige fanns från 1920-talet och i många decennier en bensin- och etanolblandning som kallades för bentyl. Bentyl bestod av 25% bensen (kallades förr bensol) och 75% sulfitsprit. Sulfitspriten var en biprodukt från pappersmassatillverkning. Syftet med införandet av bentyl var att göra Sverige mindre beroende av importerad bensin.
På 2000-talet har etanol fått en renässans som konkurrent till bensin och diesel, men samma intressen som en gång såg till att den blyade bensinen konkurrerade ut etanolen försöker med alla krafter sprida myter kring etanolets påstådda negativa effekter på miljön. Drivmedelsetanol är inget unikt för Sverige. Vi ligger fortfarande i framkant med väl utbyggd infrastruktur, men andra länder har börjat öppna fler etanolpumpar. Etanolmackar finns i de flesta europeiska länder och i USA finns det över 2000 över hela landet.