växthuseffekten
Global uppvärmning, klimatförändringar och växthuseffekten är inga nya begrepp. Växthuseffekten beskrevs första gången av den franske matematikern och fysikern Joseph Fourier redan 1824. 1897 beskrev den svenske fysikern och kemisten Svante Arrhenius kopplingen mellan förändringar i atmosfärens koldioxidhalt och jordens skiftande medeltemperatur. 1988 bildades FN:s klimatpanel IPCC för att fastställa "risken för klimatförändringar orsakade av mänskliga aktiviteter". IPCC slog 2007 fast att "det är mycket sannolikt att merparten av den observerade temperaturökningen sedan mitten av 1900-talet beror på människans utsläpp av växthusgaser".
Huruvida människan är orsak till klimatförändringarna, eller om dessa ens existerar, är ett hett debattämne på tidningarnas debattsidor. Koldioxidhalten i atmosfären har ökat från 275 ppm före den industriella revolutionen till idag 380 ppm, den högsta nivån på 650 000 år. Jordens medeltemperatur har ökat med 0.75˚C under 1900-talet. Koldioxid är inte ensam orsak till temperaturhöjningen, utan andra växthusgaser som vattenånga, freon och metan inverkar också. Förutom de av mänsklig aktivitet orsakade klimatförändringarna är en del helt naturliga. Andra är naturliga, men triggas igång eller drivs på snabbare av människans utsläpp av växthusgaser.
Som näst sista industriland skrev Australien på Kyotoprotokollet 2007. Av industriländerna är det nu endast världens största bidragsgivare till utsläppen av växthusgaser USA som inte har skrivit på protokollet. Kyotoprotokollet formulerades 1997 och trädde i kraft 2005. Det har som mål att de globala utsläppen av växthusgaser ska minska med minst 5,0 procent från 1990 års nivå till perioden 2008-2012.